Hemlös

Tänk att vara hemlös ! Några jag riktigt ömmar för är dom hemlösa, inte bara nu i juletid utan alla månader på året. Klart att det som värst på vintern nu när det vissa dagar kan vara 20 g kallt. Kan ej förstå att det finns så många människor som far så illa i vårat "rika" land . Bara i västerås fanns det 30 st hemlösa! hur många finns det då sammanlagt i Sverige? Jag tycker dom annordnar så mycket olika välgörenhetsgalor , kan det inte göras en för de hemlösa? Politiker med en lön över 40 tusen kunde väl avara en tusenlapp var , så räckte det nog till att bygga fler lägenheter till hemlösa. Vem som helst som råkar illa ut här i livet kan hammna där. Vore jag inte sjuk och utan ork stundvis skulle jag ägna mitt liv åt att kämpa för dessa människor, men jag tror många tycker att det är inget att bry sig i. Vi kan väl ägna dom en tanke nu till jul , när vi äter våran julmat .

Kan inte bli annat än vemodig när jag ser detta!

Vissa dagar känner man sig låg och vemodig , som man vore tyngd av alla orättvisor, men man har ju mycket att vara tacksam för också . Därför ska man vara rädd om varandra försöka lösa alla problem för eftersom det är så kämpigt just nu så har man ett stöd i sina nära o kära.

Måste visa något vackert , en liten domherre utanför mitt köksfönster.

En vacker och julig bild från mitt rumsfönster , man måste se det vacra också så inte allt det mörka tar över.

ska avsluta med en dikt tillägnad mina barn, som jag läste för ett tag sen.

Jag hoppas att ni mina älskade barn alltid visste att ni var juvelerna som glimmade i mitt liv, trots att jag i bland inte fanns där jag borde funnits.
Kanske glömde påminna om läxan och gympapåsen, så vill jag ändå hoppas att jag räckte till. Att min famn var tillgänglig och öppen att ömheten och kärleken som brann för er ändå nådde fram.
att era skrapsår blev omplåstrade , feberheta pannor svalkade era mardrömmar bortjagade av kärlekfull hand. Även om jag ibland var uppslukad av annat och förde andra kamper, så vill jag åndå hoppas att ni alltid visste att ni var mitt allt. Undren i mitt liv, det vackra i en ful värld.
Ibland vågar jag till och med tro att jag luckats ge en plattform av kärlek.

Kram alla mina nära o kära! 
             


Kommentarer
Postat av: Sara

Vilken fin dikt fina mamma

2009-12-22 @ 20:27:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0